Ordet plattform har många betydelser. Den allmänspråkliga betydelsen är ganska enkel, och beskrivs kanske bäst med några konkreta exempel: byggställningar, tågperronger och oljeriggar. De är praktiska och höjer säkerheten. Inom bil- och mobil-tillverkning är en plattform en teknisk stomme till vilken olika ytskikt och finesser kan väljas. Givetvis finns även många metaforiska betydelser, som innebär någon typ av gemensam bas.

På det digitala området visar det sig att det finns två helt olika betydelser av plattformsbegreppet.  Att nätjättar som Apple, Facebook, Google, Microsoft med flera tillhandahåller plattformar av båda slagen minskar inte direkt förvirringen. Därför kommer här ett försök att reda ut begreppen.

Digital plattform enligt tekniker

Den viktigaste egenskapen hos en digital plattform, för mig som ingenjör, är att det går att ställa olika saker på den. Ofta i betydelsen att köra olika tillämpningar eller applikationer. Viktiga kategorier av plattformar är operativsystem, återanvändbara kodbibliotek och mjukvarukomponenter såsom spelmotorer och databasmotorer. Men även infrastruktur som uppfyller vissa specifikationer (protokoll eller API:er).

Appar står på plattformen Appbutik som står på plattformarna Molntjänst och Operativsystem som står på plattformen Internet

Tekniska plattformar är till exempel molntjänster och operativsystem (som det går att köra program på) eller infrastruktur som exempelvis appbutiker och själva Internet. Det kan även handla om gemensamma kodbibliotek som går att bygga vidare på.

Ofta står plattformar ovanpå varandra. Internet får nog betraktas som alla kommunikationsplattformars moder, och webben är en jätteplattform med internet som bas.  

Den som bygger en bra plattform kan bli rik om den får en del av värdet som skapas på plattformen. Fråga Bill Gates. Men för en tekniker är en plattform en arkitektur snarare än en affärsmodell.

Digital plattform enligt ekonomer

För ekonomer är plattformar något helt annat. I grunden är det en viss kategori av affärsmodeller. Nämligen mötesplatser som sammanför två eller flera kategorier av aktörer och underlättar deras transaktioner. En sådan måste inte nödvändigtvis vara digital, utan även olika typer av handelsplatser och pappersmedia kan vara plattformar. Joakim Wernberg exemplifierar i sitt kapitel i antologin med Hansastäderna som för flera hundra år sedan skapade mötesplatser för säljare och köpare.

Två grupper av människor, den ena med köpintresse och den andra säljintresse, möts på en plattform med affärsmodellen "tvåsidig plattform".

Köpcentrum, basarer och fastighetsmäklare kan betraktas som tvåsidiga plattformar. På nätet är Blocket, Hemnet, AirBNB, Uber och Spotify kända exempel.

En av sidorna är ofta ”gratissidan”. Dit lockas så många som möjligt, för att uppnå en kritisk massa. I regel betalar den andra sidan för att kunna nå de många personer som finns på gratissidan.

Ekonomer använder gärna begreppet ”multi-sided platform”, för ibland är det mer än två grupper som sammanförs. Detta är särskilt vanligt inom för annonsfinansierade plattformar.

Tre grupper av människor: Annonsörer, "Eyeballs" och Kreatörer möts på en plattform med affärsmodellen "flersidig plattform"

Vissa plattformar sammanför mer än två kategorier av aktörer.

Medieplattformar tillhandahåller ofta innehåll gratis för att locka publik (ibland aningen nedlåtande kallad ”eyeballs” eftersom deras roll bara är att titta). Annonsörer betalar för publikens uppmärksamhet. Även sociala medier och dating-sajter kan finansieras med annonsering. Fiffigt för plattformsägaren eftersom användarna då både själva står för innehåll och lockar dit varandra.

I antologin definieras en plattform som ”en mjukvarubaserad, centralstyrd yta där olika tredjepartsaktörer kan mötas och finna varandra för olika typer av marknadsutbyten”. Den definitionen sätter fokus på det digitala området och lägger sig sedan ganska nära den ekonomiska affärsmodellen. Med lite god vilja rymmer definitionen, tack vare att ordet ”yta” används, även den traditionella tekniska förståelsen av begreppet plattform.

Plattformisering har också två betydelser

Begreppet plattformisering syftar ofta på rörelsen från de plattformar som skapas av öppna standarder (och därmed står öppna för alla), till plattformar som ägs och kontrolleras av en viss aktör.

Eftersom värdet av plattformar, för alla inblandade, brukar öka ju fler som använder plattformen så finns en tendens att de plattformar som blivit stora blir allt större. Det blir svårt för mindre plattformar att konkurrera. Uttrycket plattformisering syftar ibland på den rörelse som därmed sker från en brokig mångfald av små plattformar till att ett fåtal megaplattformar dominerar.

I praktiken flyter betydelserna ofta ihop

Exempelvis tillhandahåller de stora megaplattformarna (Apple, Facebook, Google, Amazon mfl.) både flersidiga mötesplatser och teknisk infrastruktur som andra kan bygga vidare på.

Här är de två plattformsbegreppen sammanblandade. Människor möts i appar och webbplatser som står på plattformar med affärsmodell plattform som i sin tur står på en teknisk plattform som exempelvis internet.

Många plattformar är både teknisk infrastruktur och mötesplats.

Jag tror att det är viktigt att tydliggöra de olika betydelser som finns av plattformar och plattformisering. Inte minst eftersom många talar om att reglera plattformarna. De som reglerar behöver ha en gemensam världsbild.

Eller som fyra forskare från Lund skrev i Sydsvenskan nyligen: ”Ska man ut och segla på de digitala datahaven är det bra att veta om jorden är platt eller rund.” Vad jag vet är jorden fortfarande rund. Men nätet blir allt plattare, på gott och ont.

Nästa inlägg handlar om positiva aspekter av plattformiseringen.

Samtänk om digitalisering! En bokcirkel i fem delar.

Blogginlägg av Pär Lannerö om digitalisering och plattformisering, utgående från Fores antologi ”Plattformssamhället”.