Skogsstyrelsen arbetar för att svenska skogsägare ska sköta om Sveriges skogar så att Riksdagens skogspolitiska mål nås. De öppna kartorna används för planering i skogsbruket, projektering och planering av bostadsområden med mera. Kartorna används också av kommuner, muséer och organisationer i syfte att skydda natur- och kulturvärden från exploatering. 

Uppdrag - ta reda på hur öppna kartorna används

Vårt uppdrag var att ta reda på hur Skogsstyrelsens målgrupper använder de öppna kartorna, i vilka sammanhang och situationer samt till vad. Skogsstyrelsen ville också få underlag för att se hur de öppna kartorna kompletterar de inloggade sidorna och de API:er som finns. Och naturligtvis vill de ha input till kommande vidareutveckling och hitta förbättringsområden. 

  • Undersökningen har bidragit till att öka förståelsen för varför vi har öppna kartor och hur de används av olika målgrupper. Vi fick också många värdefulla rekommendationer för hur vi kan gå vidare med att utveckla tjänsterna nu när vi ska ta nästa steg, säger Agneta Jonsson, processförvaltare på Skogsstyrelsen. 

Semistrukturerade djupintervjuer och användningstester

Metoden vi använde för att samla in kundinsikter var semistrukturerade djupintervjuer i kombination med användningstester.  

I intervjuerna fokuserade vi på öppna frågor som gav oss en bra förståelse för användarnas behov, hur och i vilka sammanhang kartorna används och användarnas önskemål framåt. Efter intervjun fick varje person utföra ett antal uppgifter på webbplatsen i form av ett användningstest. Då kunde vi i detalj se och förstå vilka utmaningar användarna har när det gäller att förstå hur olika kartor och lager kan användas. Samtidigt fick vi en tydlig bild av vilka funktioner som var mest uppskattade av användarna och vilka delar som absolut inte bör ändras på framgent. 

Kombinationen semistrukturerade intervjuer och användningstester är en bra grund för både behovsanalyser och förstudier av digitala tjänster. 

Analysen och resultat – hitta mönster och gruppera 

I analysen letade vi mönster och grupperade sedan behov, önskemål och utmaningar per funktion, användningsområde och ämne. Under respektive del eller funktion presenterade vi fördelar, nackdelar, den kritik som kommit upp och om vi eller användarna såg förbättringsmöjligheter och hur de i så fall kunde se ut.  

Nästa steg och bonuskunskap 

Förutom kunskap om hur kartornas används fick vi även med oss input till Skogsstyrelsens arbetssätt, metoder och möjligheter till att utveckla verksamheten. I den här delen handlade det bland annat om nya kommunikationsvägar, önskade utbildningsinsatser och specifika önskemål från forskare. 

Vi gav också rekommendation om nästa steg i processen, både vad gäller angreppssätt och metoder för att komma vidare.  

Som ofta gäller det att prioritera förbättringarna utifrån vad som ger mest effekt för Skogsstyrelsen och samtidigt störst nytta för målgrupperna, men även att utveckla tjänsterna i samverkan med användare, använda ett agilt och utforskande arbetssätt samt kika på metoder som designsprint, kundresa samt utgå ifrån och skapa användargrupper.