Vårdens e-tjänster är ett hinder för många
I årets upplaga av Internetstiftelsen rapport "Svenskarna och internet 2025" står det att läsa om utmaningarna med digital vård.
Sjukvårdens e-tjänster underlättar tidsbokning för många, men skapar också hinder. Mer än var tionde svensk upplever att systemen gör det svårare att boka vård, och nästan en fjärdedel har någon gång helt avstått från att boka läkarbesök för att appar och e-tjänster känns för krångliga.
Äldre vittnar om att tekniken är svår och otrygg, medan yngre stör sig på buggar och omständliga flöden. Många tycker dessutom att alla tider inte visas digitalt, vilket gör att de ändå måste ringa. Att själv välja vårdkategori eller beskriva symptom i text utan dialog bidrar också till känslan av osäkerhet – rädslan att “hamna fel” är utbredd. Särskilt drabbade är de allra äldsta, unga vuxna, personer med funktionsnedsättning och de som är födda utanför Sverige.
AI-sök hotar mediehusens affärsmodell
Googles nya AI-sök förändrar spelplanen och publicister talar nu om en existentiell kris. Med lanseringen av AI-sammanfattningar i sök (AI Overviews och AI Mode) får användare allt oftare svar direkt i Google, utan att behöva klicka sig vidare till originalartiklar. Resultatet har blivit kraftiga trafikfall, där vissa mediehus rapporterar nedgångar på upp till 89 procent i sin söktrafik. Detta innebär ett existentiellt hot, eftersom den digitala journalistikens intäktsmodell bygger på att trafik leder till annonser och därmed intäkter.
Som svar ställer mediehus krav på Google om ökad transparens och ersättning, bland annat genom tillgång till trafikdata från AI-lägen och bättre villkor för hur deras innehåll används. Samtidigt investerar flera i egna AI-satsningar, till exempel i form av chatbots som baseras på deras publicerade innehåll. Andra fokuserar på att bygga starkare direktrelationer med publiken, via prenumerationer, medlemskap och varumärkeslojalitet.
AI-sök förändrar alltså inte bara hur vi hittar nyheter, utan också hur de finansieras. Mediehus som snabbt lyckas skapa direkta relationer till sina läsare kan överleva, medan de som enbart förlitar sig på Google riskerar att förlora både synlighet och intäkter.
Så optimerar du webbplatsen för AEO (Answer Engine Optimization)
För att inte tappa synlighet och räckvidd blir det därför allt viktigare att förstå hur man anpassar sitt innehåll till de nya förutsättningarna. Om du inte är bekant med begreppet AEO så handlar det om att optimera för att synas i svarsmotorer (answer engines), alltså AI-drivna system som direkt genererar svar i stället för bara länkar (t.ex. Googles AI-sammanfattning).
Så vad är det som krävs för att öka synligheten i en AI-översikt som Googles? Vi har samlat på oss några tips för AEO:
- Identifiera frågor din målgrupp faktiskt ställer, till exempel genom kundfrågor, forum, FAQ eller sökdata.
- Strukturera svaren med den korta, direkta lösningen först och fördjupa med exempel, data och resonemang efteråt.
- Bygg trovärdighet genom att visa expertis, referera till källor och dela unika insikter eller erfarenheter.
- Publicera innehållet på plattformar där AI-system kan hitta, läsa och indexera ditt innehåll, använd tydlig struktur med rubriker och metadata, och håll materialet uppdaterat.
- Följ upp genom att testa hur AI-system citerar ditt innehåll och mät hur ofta ditt varumärke dyker upp i AI-genererade svar
Niklas Laninge ger varje vecka ut ett nyhetsbrev vi varmt kan rekommendera och denna vecka tipsade han om Lenny Rachitsky podcast där du får en enkel guide för att komma i gång med AEO.
Apples nya “Accessibility Nutrition Labels”
Apple inför ett nytt system i App Store där utvecklare deklarerar appars tillgänglighetsfunktioner. Apparnas produktsidor får etiketter som visar stöd för funktioner som VoiceOver, undertexter, större text, hög kontrast m.m och användare kommer kunna söka appar utifrån tillgänglighetsstöd, t.ex. “appar med Voice Control”. Inledningsvis är det frivilligt, men Apple planerar att göra etiketterna obligatoriska för nya appar och uppdateringar.
Tillgänglighet blir med andra ord en konkurrensfaktor i App Store, appar som aktivt deklarerar och uppfyller kraven kan få ökad synlighet och förtroende.
Våra tillgänglighetsexperter som följer utvecklingen kommenterar att Apples märkning av appar med tillgänglighetsetiketter ännu inte fullt ut motsvarar de lagstadgade kraven. Det betyder att det inte är tillräckligt att enbart använda Apples system för att deklarera tillgänglighet. Företag behöver även komplettera med beskrivningar som utgår direkt från lagstiftningen. Detta gäller åtminstone tills Apple vidareutvecklar sitt system så att det helt och hållet överensstämmer med gällande krav.
"Vibe coding” och AI-säkerhet
I artikeln “Vibe Coding: When AI writes the code, who secures it?” diskuteras hur automatiserad kodgenerering (så kallad “vibe coding”) ställer nya krav på hur vi säkrar mjukvara — vem ansvarar egentligen för säkerheten när AI skriver kod?
Det här är ytterligare en aspekt att hålla koll på i AI-epoken: när verktygen bygger kod åt oss måste säkerhetsstrategin och ansvaret klargöras från start.
Seminarium om tillgänglighet i webb och appar
Avslutningsvis vill vi tipsa om ett högintressant evenemang! Den 22 oktober bjuder AccessibleEU, Post- och telestyrelsen (PTS) och Svenska institutet för standarder (SIS) in till en kostnadsfri seminariedag om de nya EU-kraven på tillgänglighet för webbplatser och appar.
Du får en överblick över lagstiftningen, konkreta exempel, erfarenheter från tillsyn och verktyg för testning. Dagen ger också möjlighet att nätverka och diskutera hur vi kan skapa digitala lösningar som fungerar för alla – på plats i Stockholm eller digitalt.
PS. Vi vet att det redan nu är en lång kölista för att delta på plats.
